• utvinns från naturliga ämnen såsom olika frön, frukter och nötter

• upptas lätt av huden

• ger näring till hud och kropp eftersom de innehåller fettsyror och fettlösliga vitaminer

• stimulerar huden att fungera bättre, få bättre cirkulation och näringsupptagning

• gör huden mjuk och smidig och hjälper den att bättre hålla på sin fuktighet

• ökar självläkningen och hudens motståndskraft

• är levande och därmed färskvaror

Varför vegetabilisk olja och inte petrokemiska ämnen?
Den som köper vanliga hudcrèmer på varuhus eller parfymaffärer läser kanske på innehållsförteckningen att den innehåller petrolatum, vaseline, mineral oil eller dylikt och sedan en massa trevliga naturliga extrakter som gör crèmen köpvänlig. Då tror de flesta att den är naturlig. Men vi tycker inte att petroleum, vaselin eller mineralolja hör hemma i hudvård – än mindre läppvård, då vi slickar i oss dessa produkter.

Petrokemiska ämnen gör ingenting för vår hud:

• Vår hud kan inte absorbera dem

• De innehåller ingen näring

• De ger oss en falsk mjukhetskänsla på hudytan (när vi tvättar av dem är vi lika torr igen)

• Tar över kroppens egen funktion. Vi blir beroende då vi ej kan producera skydd själva.

• Täpper till porerna och förhindrar därmed hudens naturliga funktion

• Kommer från bergolja, ur vilken man också utvinner bensin, asfalt och smörjolja från industrier.

Olivolja.
Kallpressas från trädets mogna frukter. Olivoljan har en gammal tradition att användas till hår/ hudvård och de flesta människor tål den bra.
Den verkar närande, mjukgörande, skyddande och kan i förebyggande syfte användas mot bensår samt vid dålig cirkulation – även i hårbotten. Oljan är bra att använda i salvor och är en utmärkt hudvårdsolja.

Svensk Rapsolja.
Den vi använder skördas på våren då de innehåller som mest vitaminer.
Framställs ur ett lokalodlat, ej genmanipulerat vårrapsfrö, som kallpressas och är utan tillsatser. Det ger en naturlig och näringsriktig olja som innehåller både ANTI-OXIDANTER och E-vitaminer i form av alfa-, beta- och gammatokoferoler.

Tistelolja.
En härlig, torr och tunnflytande olja som är bra vid fet hud. Den sugs lätt upp av huden pga. den höga halten linolsyra. Hjälper till att stärka hudens immunförsvar. Nyttig olja med mild nötaktig smak.

Aprikoskärnolja.
Bra för halvtorr, mogen och känslig hud. Påminner om mandelolja.

Avocadoolja.
Avocadoolja räknas som en god, mild, närande och vitaminrik olja. Den fördelar sig bra på huden och absorberas mycket snabbt. Verkar en aning skyddande mot ultraviolett strålning. Anses ha helande och lindrande effekt på skadad hud. Doftfri.

Sesamolja.
Svag behaglig lukt samt smak av sesam, en ettårig ört. Absorberar ultraviolett ljus som gör oljan bra att använda som sololja. Har en lång tradition för användning till skydd mot solen. Innehåller E-vitamin. Nästan alla människor tål oljan mycket väl och används till hudolja, babyolja och massageolja.

Sheasmörsolja.
Träd med djupa rötter vilket gör att det klarar långa torkperioder. Frukterna skördas och kärnorna krossas och fettet pressas ut. Används till mat, medicinskt bruk, kosmetik och som skydd mot solen och bistert väder. Stimulerar cellernas nybildning och tillväxt. Hudvänlig. Påskyndar läkning av huden, är svagt infektions- och inflammationshämmande, har bra vattenbindande effekt och bevarar huden mot uttorkning.

Jojobaolja.
Oljan utvinns från jojobabuskens jordnötsstora frön. Doften är mild, nästan luktfri. De flesta tål oljan mycket bra. Den tas upp mycket lätt av huden och ger en sammetsliknande karaktär. Den mjukgör, skyddar och binder hudens egen fuktighet och har en solfaktor på 4. Jojobaoljan har en positiv effekt vid behandling av mjällbildning och seborré. Den har också använts vid acne och torra eksem med gott resultat. Bra att användas till massageoljor då den gör huden extra mjuk och sammetslen.

Ricinolja.
Utvinns ur ricinfrön. Upptas mycket långsamt av huden, därför bra i massageoljor och rengöringsprodukter där det är viktigt att oljan inte sugs upp alltför snabbt.

Gurkörtsolja.
Oljan pressas ur gurkörtens frön. Innehåller olika fettsyror. Har visat sig ha gynnsam effekt vid en del sjukdomar; ledgångsreumatism och atopiskt eksem.

Kamomillolja.
Framställd i tistel-, makadami-, och aprikoskärnolja med tillsats av kamomillextrakt, eterisk olja av blå kamomill och E-vitamin. Utmärkt till nervös och ömtålig hud som lätt överreagerar.

ETERISKA OLJOR.
Eteriska oljor är lättflyktiga och aromatiska ämnen som finns i olika växter eller växtdelar.
Eteriska oljor har förutom sin speciella doft även inverkan på huden på olika sätt

• En del verkar lugnande, cirkulationsfrämjande, smärtstillande och uppiggande m.m.

• De kan ha talgbalanserade, cellstimulerande, renande, sammandragande, svamphämmande eller klådstillande verkan

KONSISTENSGIVARE.
Fasta fettämnen som påverkar konsistensen på salvor, cerat, lotioner och crémer. Ju högre smältpunkt fettämnet har, ju fastare konsistens får produkten.
Nästan alla fasta fettämnen är fasta på grund av ett stort och övervägande innehåll av mättade fettsyror. Exempel; kakaosmör, sheasmör och bivax.

Kakaosmör.
Kakaoträdet är en av världens viktigaste kulturväxt och odlas i Sydamerika och Afrika. I blomman utvecklas de upp till 25 cm långa, gurkliknande frukterna, i deras inre sitter
20 – 40 st platta frön, kakaobönorna.
Man jäser dessa för att avlägsna den bittra smaken. Därefter rostas de och mals. Genom varmpressning i 60 grader får man fram kakaosmöret vilket är ca 45% av kakaobönan.
Kakaosmöret smälter vid hudens temperatur. Används som konsistensgivare i salvor och cerat. Det är ett milt fett och de flesta människor tål det bra. Speciellt bra för torr hud då det ger näring till, mjukar upp, lugnar och skyddar huden.

Bivax.
Bivax framställs av bin. Det är en blandning av växtvax, pollen och ett sekret, som finns i en körtel på undersidan av biet. Bivax används som byggnadsmaterial för vaxkakorna som bina förvarar honung, ägg och larver i. Man erhåller vaxet från kakorna sedan honungen är slungad.
Bivaxets färg skiftar från gult till gulbrunt och har en karaktäristisk honungsdoft. Bivaxet är fast och smälter vid 63 grader. Det kan inte härskna som andra fettämnen. Det består huvudsakligen av fettsyran palmitin, fettalkoholen myristyl och fettsyran cerotin.
Bivax används för att ge konsistens i läppcerat, salvor och crémer mm. Det verkar mer skyddande än oljor och fetter genom sina vaxämnen och på grund av att det inte absorberas av huden. Det täpper inte till porerna, verkar lugnande på irriterad hud och är uppmjukande.

Sheasmör.
Sheaträdet växer vilt på savannen i flera västafrikanska länder. Trädets frukter är viktig råvara för Västafrika. Den lokala befolkningen har i hundratals år använt den till mat, medicinskt bruk, dekorativ kosmetika och som skydd mot solen. Kärnorna krossas och fettet pressas ut och renas för att få fram ett rent och stabilt fett.
Sheasmör anses ha helande effekter, vara aktivt när det gäller stimulering av cellernas nybildning och tillväxt. Det är även ett mycket hudvänligt fett, som påskyndar läkning av huden, är svagt infektions- och inflammationshämmande och har bra vattenbindande effekt. Bevarar huden mot uttorkning samt skyddar huden mot solen.
Nästan alla människor tål sheasmör mycket bra. Det är också lämpligt att använda sheasmör vid torr eksemartad hud. Är också lämplig att använda vid hudbristningar, typ havandeskapsbristningar.

Cethylalkohol.
Den vanligaste konsistensgivaren som med små mängder ger fasthet till crémer, lotioner och hårbalsam. Tillverkad av vegetabiliska fettsyror som omvandlas till fettalkoholer.


EMULGERINGSMEDEL.

MF-fett, VE-fett
Ett emulgeringsmedel har som funktion att få två icke blandbara vätskor att bli blandbara och stabila. Det består av en vattentilldragande del och en fettilldragande del. Dessa gör en ”bro” mellan vattnet och fettet i produkten. För att få en emulgering att fungera, är det viktigt att blanda rätt. Det är även viktigt att vatten- och fettfaserna har samma temperatur vid blandningen.

Vegetal.
På grund av sin speciella glukosstruktur, uppvisar Vegetal en kraftig emulgeringskapacitet. Emulsioner med Vegetal är dessutom mycket stabila. Emulsionerna är lätta och angenäma att applicera, de efterlämnar en mjuk och behaglig icke-klibbande hudkänsla. Vegetal är helt och hållet uppbyggt av vegetabiliska komponenter; glukos utvunnet ur majs och fettämnen från kokos.

Turkisk rödolja.
En produkt av ricinolja som används främst till olika badpreparat. Blandar sig ej med vegetabiliska oljor. Däremot med eteriska oljor. Löser sig väldigt bra i vatten.

KONSERVERINGSMEDEL.
Används för att hindra mikroorganismer att förstöra produkter som innehåller vatten. Mikroorganismer finns överallt i naturen- i jord, vatten, växter, på djur och människor. Utan mikroorganismer inget liv!
Dessa organismer finns följaktligen även i de råvaror som används till hudvårdsprodukter. Det finns många olika mikroorganismer som kan förstöra produkterna både bakterier och svampar.
Den gemensamma nämnaren för mikroorganismerna är, att de behöver vatten för att kunna föröka sig. De behöver givetvis också näring för att leva. Denna näring får de från andra ingredienser i produkterna som fetter, oljor, fuktbindare, vitaminer och mineraler.
Utan konserveringsmedel måste vissa kriterier uppfyllas t.ex.
 

• Användning av andra bakteriehämmande ämnen, t ex eteriska oljor i en mängd av minst 3 % (starkt!)

• Användning av råvaror med så få mikroorganismer som möjligt (vattenfritt)

• Förvaring av de färdiga produkterna i kylskåp

• Aldrig använda fingrar i produkten.

Paraben.
Paraben är en grupp konserveringsmedel som framställs kemiskt och har ett bakterie-, jäst-, svamp- och mögelhämmande spektrum. Paraben är de mest använda konserveringsmedlen i hudvårdsprodukter. De fungerar bättre än andra konserveringsmedel och de flesta människor tål dem. Används ofta i mat och i mediciner ex. ögondroppar.
Trots dessa åtgärder är ofta priset för att undvika konserveringsmedel att produkterna förstörs. Vi kommer dagligen i kontakt med bakterier – vår hud klarar en viss normal mängd bakterier. Det går inte att tillverka helt sterila hudvårdsprodukter utan konserveringsmedel. Vi använder parabener som även används i mat, kosmetika och medicin t.ex. ögondroppar m.m.


VITAMINER.

E-vitamin - Tokoferol
E-vitamin är tillsammans med C-vitamin en av de verksammaste antioxidanterna. Dess främsta uppgift är att motverka oxidation (härskning) av fetter, oljor, eteriska oljor samt att hindra uppkomst av fria syreradikaler. Det motverkar cellåldrandet och därmed kroppens och hudens åldrande. Det innebär att ju mer fleromättat fett man äter, desto mer tokoferoler behöver man.
E-vitamin som smörjs på huden tränger ned i den och ”tar hand” om de fria radikalerna. Vitaminet absorberar solens farliga UV-strålar som orsakar rodnad, solsveda och brännskador. UV-strålar och de fria syreradikalerna gör att huden åldras snabbare samt blir oelastisk och rynkig. E-vitaminet förebygger därför rynkbildning, stimulerar blodcirkulationen och är hudspänningsreglerande.

Karotin.
Ren karotin extraheras ur morötter, tillverkas genom jäsningsprocesser eller framställs kemiskt. Karotin används i hudvårdsprodukter med lagom dosering, då det färgar både huden och produkten kraftigt. Det är välgörande för torr, trött hy, eksemhy och i solskyddsmedel, där det ger ett visst skydd och en bättre och snabbare färgning av huden. Karotin hjälper till vid nybildning av celler i huden, motverkar bildning av fria radikaler och binder giftiga ämnen.

D-panthenol.
Vattenlöslig. Binder vatten i överhuden, tränger ner i huden och naglarnas översta lager. I hårrötter och skaft lägger det sig som en skyddande hinna och gör håret mjukt och smidigt. D-panthenol påskyndar celltillväxten, lindrar klåda, är bakteriehämmande och ökar pigmentbildningen.

A-vitamin.
Vitaminet vårdar huden, motverkar inflammationer, skyddar cellmembran och andra strukturer i cellerna mot skador och förhindrar hudsjukdomar.


ÖRTEXTRAKTER.
Extraktion görs av örten för att erhålla oljelösliga ämnen och vitaminämnen. Mycket koncentrerade.

• Används i cremér, lotioner, salvor och oljor.

• Ger skön verkan på känslig och irriterad hud.

• Har inflammationshämmande, antibiotisk och sammandragande verkan.

Kamomillextrakt.
Innehåller oljelösliga ämnen från kamomillblomman. Har en skön verkan på känslig och irriterad hud. Används i crémer, lotioner och oljor.


FUKTBINDARE & AKTIVA ÄMNEN.
Dessa håller huden fuktig eller ser till att den inte torkar ut. Genom sina molekylstrukturer
kan de hålla på vatten och binda vatten i hudens hornlager. Vissa används även som
färgämnen.

Aloe Vera.
Används både för ut-och invärtes bruk. Juicen används ofta som en första hjälpen pga. sin läkande och antiseptiska förmåga. Växten består av 96 % vatten. Utöver vatten innehåller saften slemämnen, garvämnen, steroider, enzymer, växthormoner, vitaminer, mineraler samt små mängder av aloin. Aloin innehåller ämnen som kan bilda skydd mot lokal irritation på de hudområden den kommer i kontakt med. En egenskap som är värdefull vid behandling av bla brännskador.

NFF.
Ett rent vegetabiliskt alternativ till animaliskt collagen eller elastin. Består av olika ämnen som redan finns i huden och som naturligt binder fukt i den. Används i cremer och lotioner som behöver stor fuktbindande effekt.

Azulen.
Naturligt blått färgämne utvunnet från gurjungbalsam. Ett av de aktiva ämnena i blå kamomillolja.

Squalene.
Ett stabilt oljelösligt ämne framställt av olivolja. Används i crémer och hudoljor. Det ger en silkig yta, verkar fuktighetsbevarande och uppmjukande. Känns inte kladdig på huden. På grund av sin lätthet kan squalene användas vid fet hud. Det ökar spridningsförmågan när crémer appliceras på huden. Ger extra mjukhet utan att kännas fet.

Glycerin.
En oljeaktig, tjockflytande, lukt- och färglös sötsmakande vätska (en alkohol) som framställs när man spjälkar fetter. Löser sig bra i vatten. Avdunstar ej i luften som vatten gör. Används som fuktighetsbevarande och mjukgörande medel i olika typer av cremér och lotioner samt i hårbalsam och flytande tvål.


FÖRTJOCKNINGSMEDEL.
Utvinns från naturriket. Exempel är cellulosa och xantangum.

Cellulosa.
Cellulosa är en kolhydrat som utgör huvuddelen i växtfibrer. Framställs ur växtfibrer, främst
trä, trämassa och bomull. De är oftast mycket mer stabila och tåliga än andra förtjockningsmedel. Används inom produktionen av hudvårdsprodukter som ett mycket syra/baståligt stabiliserings- och förtjockningsmedel. Ger en fullständigt klar och stabil gelé och
har en skön känsla på huden.

Xantangum.
En kolhydrat som produceras av speciella gynnsamma bakterier (xanthomonas compestris) vid fermentering (jäsning) av glukos. Bakterien är ej farlig för människan eller naturen.

Carrangen.
Ur carrageentång, som är en rödalg, utvinns karragenan. Används som stabilisator och geleringsmedel till flytande tvål och kosmetika.

HARTSER & ISOLATER.
Hartser och isolater är enskilda ämnen som utvinns från färska växter och eteriska oljor.

Mentholkristaller.
Från pepparmynta. Används i liniment och andra produkter. Verkar kylande.

Resinoider – Hartsextrakter.
Utvinns ur örter med lösningsmedel. De innehåller flera olika ämnen; eteriska oljor, vaxer och färg. Innehåller även små mängder harts.

Benzoin.
Varm vaniljliknande doft. Värmer sinnet och lyfter upp. Är bra vid narig hud.

ALGER.
Dessa alger kommer ifrån det största området med alger som växer i vatten i Europa. De har genomgått noggranna analyser för försäkran om riskfri användning. Tången har en vitaliserande, stärkande, sammandragande, avgiftande och vattendrivande effekt på huden. Används till ansiktsmasker eller hela kroppen som inpackning eller bad.

Stärkande algmix.
Sammandragande och renande grön algmix av Laminaria digitata och Lithothamnium cacareum samt salt. Rik på järn och zink.

Slimmande algmix.
En aktiverande och slimmande grön algmix med de aminosyrarika algerna Fucus vesiculosus, Ascophyllum nodosum och Laminaria digitata som har en slimmande effekt.


TVÄTTAKTIVA ÄMNEN.
Människan har använt tvättaktiva ämnen i årtusenden. Till en början använde man örter som innehåller stora mängder saponiner t ex såpnejlikarot, kvillajabark och styvmorsviol. Saponiner är tvålliknande ämnen som kan användas till kroppsrengöring och hårschampo.

Lipotensid.
Lipotensid är en blandning av olika tensider, hopsatta för att kunna användas i badpreparat med högt innehåll av oljor och fetter. Innehåller bl a kokosolja.

Oxypon.
Återfettningsmedel för schampo, flytande tvål mm. Gjord på olivolja.

Betain.
Framställs ur kokosfett som omvandlas till tensid med hjälp av kemikalier. Mycket hudvänlig och ger en god skumbildning. Används i både hår- och kroppsrengöringsprodukter.


SOLSKYDDSMEDEL.
Tiosol.
Naturlig solskyddsfaktor som skyddar mot UVA, UVB och UVC. Tiosol är delvis vattenavvisande men faktorn minskar efter svettning och bad. Det är det mest ofarliga, bredspektrade solskyddsmedel som finns på marknaden. Det finns inga biverkningar eller risker för allergiska reaktioner.


ÖVRIGT.

Råvaror för peeling.
Salt.
Högkvalitativt, eko-certifierat havssalt. Saltet samlas upp för hand och får torka i solen. Är av mycket god och fin kvalitet att användas till kropps-peeling, fotsalt och badsalt.

Jojobakorn.
Peelingkorn framställda ur jojobaolja. Har samma användningsområden som vegetabiliskt vax, och påminner om detta i konsistens och effekt.

Äppelcidervinäger.
PH-neutraliserande.


Naturleror.
Läckra, sköna leror i olika färger för olika hudtyper att användas i hudvård. Leran innehåller speciella mineralsammansättningar. Förbättrar hudens kondition, regenererar och stimulerar hudens cellförnyelse. Mineralerna hjälper till att bevara hudens elasticitet.

Röd lera för normal hud
Vit lera för känslig hud
Rosa lera för torr/mogen hud
Grön lera för problematisk hud
Gul lera för fet hud